JULAFTON MED KLAPPAR OCH JULGRAN OCH SÅ....
Ja, så har då julafton övergått i juldag.
Gårdagen avlöpte lugnt och stilla, med undantag för lite obligatoriskt tjat om när julklapparna skulle öppnas!!
Herregud, vad alla vuxna är korkade i barns ögon. Förstår de verkligen ingenting när det gäller julklappar???? Varför ska man lägga upp dem fint under granj-- för att bara titta på dem i 5-6 timmar medans man ska tvinga i sig julmat man egentligen inte alls är intresserad av. Sedan ska man tvingas sitta och vänta på att alla vuxna ska äta i lugn och ro, skåla och sjunga julvisor, duka av lååååånnnngggsaaaaammmmt och till råga på allt diska sk----. När det eländet är klart ska man SÅKLART koka kaffe, plocka fram godsaker osv. SEN är det dags att sätta sig tillrätta i soffan/på golvet/på stolen/där man får plats för att det är så mycket vuxna överallt som ska sitta bekvämt medan de tittar på när barnen öppnar julklappar.
Men jösses alltså, varför är vi vuxna så tabbiga mot barnen?? Jag är övertygad om att alla som läser detta känner igen sig sedan sin egna barndom. Men VARFÖR GÖR VI LIKADANT DÅ, OM DET VAR SÅ TASKIGT REDAN PÅ VÅR TID????
Jag håller helt på barnen när det gäller denna högtid. Alla vuxna säger ju "Vi köper inte julklappar åt de vuxna, det är ju barnens högtid." Snacka om hyckleri på hög nivå!!! Varför inte öppna julklapparna först, sen äta mat och sist kaffe med godis!? Det skulle bli så himla mycket lugnare och trevligare för oss vuxna som slipper tjatet och de ledsna barnögonen som sneglar på sina julklappar. Innebörden blir ju att barnen också får det trevligare, de slipper höra "Nu får du sluta tjata, vi ska bara ........ först."
Är det inte för barnen kanske? Det kanske är så att det är viktigare för oss att hålla traditionen levande, än att hålla barnen sams och glada? Inte vet jag, men jag tycker det är dags för rokad i folkhemmen. Ner med alla måsten innan julklappsöppningen, om man tvunget vill så kan jag gå med på att kolla på Kalle Anka men det är inte nödvändigt heller.
Skulle inte vi som vuxna också bli rätt frustrerade om vi visste att vi skulle få lönebonus i ett kuvert, men var tvungna att vänta i lika många timmar medan cheferna möblerade om på kontoret?? Skulle inte tro att det var många som skulle sitta tysta och vänta snällt!!
GOD FORTSÄTTNING ALLA GLADA VÄNNER
önskar Tine
BOWLING É BALLT !!!
Pappa fick det i födelsedagspresent för några månader sedan, av mig och min syster.
Vi fick äntligen tid, och jag bokade för några dagar sen. 1 timme skulle man hinna spela 2 serier på, men jag tänkte först boka 2 timmar. TUR att jag ångrade mig..... Fasiken vad träningsvärken breder ut sig medan jag skriver.
Rumpenstumpen, magisen, vänsterknät och tummetotten värker samtidigt !!!!!!!
Jösses alltså, det är ju skitmycket att tänka på också;
1. Tummen ska peka framåt när du låter klotet glida iväg.
2. Klotet ska glida ur greppet - INTE kastas, INTE studsa och framförallt inte släppas bakåt alltså åt det hållet där det finns någon bowlingbana (syrran lyckades, tyvärr medans jag var iväg på toa)
3. Man ska bara gå 3 steg innan det är dags att släppa klotet. Jag fick inte in rätt rytm så det blev 4 steg och klotet hamnade i rännan....
4. Pendlingen av armen som håller klotet bör starta redan vid första steget. Börjar man senare blir det tokigt...
5. Ovan nämnda pendling ska börja med en bakåt-rörelse. Man ska alltså hålla klotet mot bröstkorgen, inte låta det hänga neråt.
6. Man ska INTE gå ut med fötterna på den oljade/vaxade/HALA bowlingbanan. Det är VÄLDIGT halt.
7. Om man har svårt med koordinationen rekommenderar jag att prata högt för sig själv. Det gjorde jag " 1-2-3, öööhhh".
Det sista "öööhhh" var ett märkligt ljud jag fick till när jag släppte klotet, jag undrade varför och kom på att jag höll andan medan jag gjorde den sista svingen med klotet (efter räkningen). Detta resulterade i det pinsamma lilla ljudfenomenet.
Men herrejösses, inte brydde jag mig om det. Det kändes som att ingenting runt omkring mig kunde störa min koncentration. Jag som brukar ha så svårt att vistas bland en massa folk, bara för att jag är rädd att de ska tycka att jag är tjock eller ful, hade inga som helst tankar på något annat än mitt bowlingklot, räkna till 3, släppa klotet så att det inte blev pinsamt osv.
Vi hade jättekul alla tre, och pappa tyckte att det var en jättebra present.
Vem vann då??? Jo, såklart pappa. Han och mamma var tydligen med i en bowlingklubb (Korpen) i ungdomens glada dagar, så han hade snitsen och kom med goda råd och glada tillrop.
En rolig kväll som resulterade i att vi bestämde att det måste bli många fler tillfällen på Sollentuna bowlinghall.
www.bowlinghallen.nu
