KÄRA MORMOR!

Kära mormor,
om du bara visste hur mycket jag saknar Dig.
Det är snart 8 år sedan Du lämnade oss, men för mig känns det som igår vi senast sågs.
Jag kan fortfarande inte riktigt förstå att Du inte finns här, det känns så tomt.
Idag på jobbet, när jag satt i en mörk sovsal tillsammans med 2 kollegor och 13 barn som skulle sova, började tårarna rinna och hakan ryckte. Jag kunde inte sluta gråta, för mina tankar for iväg och saknaden efter Dig blev oerhört stark.

Det går inte en dag utan att någonting påminner om Dig.
Du var min allra bästa vän, som jag anförtrodde precis allting.
Du ställde alltid upp, oavsett om Du ville eller inte.

När jag hade lust att åka och slötitta på IKEA eller i nån klädesaffär hängde Du alltid med, Du var alltid redo. Bara Du fick kamma håret och ta på lite läppstift så var Du redo.

Jag älskade Din humor, och längtar jättemycket efter Ditt skratt. När Du skrattade så att Du tappade andan, och det väste sådär tokigt kunde ingen låta bli att skratta med Dig!!!

Jag önskar verkligen att Du hade funnits kvar en massa år till, istället för att behöva dö ifrån oss. Du fattas mig, och jag älskar Dig jättemycket fortfarande - för alltid!!!!!!

Nu rinner tårarna som de så ofta gör när jag tänker på Dig. Jag hoppas att vi ses i himlen älskade mormor.

Kram från Tine

Kommentarer
Postat av: Vivianne

Att skriva ner sin saknad - sorg tror jag är ett väldigt bra sätt att ta hand om sitt inre.Är det sen andra som kan läsa kanske de får styrkan att göra lika.



Kramar från mamma

2008-12-08 @ 20:04:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0