Tenta-ångest
Fy Fabian, som Pippi Långstrump skulle ha sagt, vad jag är nervös inför stundande examination (tenta). Jag har påbörjat arbetet idag, men känner att jag har en otroligt låååååång väg kvar. Det ska vara texter som relaterar till läst litteratur kopplat till arbetet jag gjort under min praktik.
Skitlätt - NOT!!!
På ett sätt känner jag att det inte är så krångligt som jag vill få det till, men när jag tänker på betygskriterierna är jag nervös att få FX (gör om, gör rätt för att få betyg). Jag har så svårt att jämföra och diskutera olika aspekter av samma sak, så jag förstår inte riktigt hur jag ska bete mig.
Jag har i alla fall hamnat i ett väldigt bra arbetslag, där alla hjälper varandra och där vi diskuterar fram saker som vi känner oss osäkra på. Det känns lite mer tryggt än tidigare, då var vi bara 3 och nu är vi 7 personer. Superduper.
När jag sedan läste kursplanen för nästa kurs, som börjar 17 november, blev min oro om möjligt ännu större. Jag kommer fan inte klara den.... Herregud, vad det låter krångligt! Men, men ..... det ordnar sig säkert när den dagen kommer....snart.... Oh, my god.....
Jaaa, ingen ska tro att det är enkelt att studera på universitet och arbeta samtidigt. Det är ett slitgöra, men förhoppningsvis leder det till något gott som högre lön, bättre förutsättningar att göra ett superjobb i form av mer teoretiska kunskaper. Men det känns samtidigt som att man blir helt hjärndöd - all information som ska stoppas in i databanken samtidigt som allt med utvecklingssamtal, TRAS-scheman, svårigheter av olika slag som dyker upp på arbetsplatsen och inte minst det sociala livet skall tas om hand om!!!!
Vi ses o hörs om 3 år omvärlden!
Skitlätt - NOT!!!
På ett sätt känner jag att det inte är så krångligt som jag vill få det till, men när jag tänker på betygskriterierna är jag nervös att få FX (gör om, gör rätt för att få betyg). Jag har så svårt att jämföra och diskutera olika aspekter av samma sak, så jag förstår inte riktigt hur jag ska bete mig.
Jag har i alla fall hamnat i ett väldigt bra arbetslag, där alla hjälper varandra och där vi diskuterar fram saker som vi känner oss osäkra på. Det känns lite mer tryggt än tidigare, då var vi bara 3 och nu är vi 7 personer. Superduper.
När jag sedan läste kursplanen för nästa kurs, som börjar 17 november, blev min oro om möjligt ännu större. Jag kommer fan inte klara den.... Herregud, vad det låter krångligt! Men, men ..... det ordnar sig säkert när den dagen kommer....snart.... Oh, my god.....
Jaaa, ingen ska tro att det är enkelt att studera på universitet och arbeta samtidigt. Det är ett slitgöra, men förhoppningsvis leder det till något gott som högre lön, bättre förutsättningar att göra ett superjobb i form av mer teoretiska kunskaper. Men det känns samtidigt som att man blir helt hjärndöd - all information som ska stoppas in i databanken samtidigt som allt med utvecklingssamtal, TRAS-scheman, svårigheter av olika slag som dyker upp på arbetsplatsen och inte minst det sociala livet skall tas om hand om!!!!
Vi ses o hörs om 3 år omvärlden!
Kommentarer
Trackback
