KÄRA MORMOR!

Kära mormor,
om du bara visste hur mycket jag saknar Dig.
Det är snart 8 år sedan Du lämnade oss, men för mig känns det som igår vi senast sågs.
Jag kan fortfarande inte riktigt förstå att Du inte finns här, det känns så tomt.
Idag på jobbet, när jag satt i en mörk sovsal tillsammans med 2 kollegor och 13 barn som skulle sova, började tårarna rinna och hakan ryckte. Jag kunde inte sluta gråta, för mina tankar for iväg och saknaden efter Dig blev oerhört stark.

Det går inte en dag utan att någonting påminner om Dig.
Du var min allra bästa vän, som jag anförtrodde precis allting.
Du ställde alltid upp, oavsett om Du ville eller inte.

När jag hade lust att åka och slötitta på IKEA eller i nån klädesaffär hängde Du alltid med, Du var alltid redo. Bara Du fick kamma håret och ta på lite läppstift så var Du redo.

Jag älskade Din humor, och längtar jättemycket efter Ditt skratt. När Du skrattade så att Du tappade andan, och det väste sådär tokigt kunde ingen låta bli att skratta med Dig!!!

Jag önskar verkligen att Du hade funnits kvar en massa år till, istället för att behöva dö ifrån oss. Du fattas mig, och jag älskar Dig jättemycket fortfarande - för alltid!!!!!!

Nu rinner tårarna som de så ofta gör när jag tänker på Dig. Jag hoppas att vi ses i himlen älskade mormor.

Kram från Tine

FÅ GRATIS GODIS!!!

http://www.gratisgodis.se/?r=254500

Sidan erbjuder gratis godis, har inte provat än men verkar intressant..

Använd länken ovan för att bli "rekryterad" av mig, och ge mig poäng!!!


UTMANING IGEN!!

Jag har blivit utmanad av Maja!

Instruktionerna är som följer: slå upp rätt nummer i mobilens telefonbok och svara sedan på frågorna.

Har du kysst nummer 7?
* Nej, usch. Det är min vän Carita..

Har du träffat nummer 9 i veckan?
* Ja, det är min kollega Chomicha!

Älskar du nummer 10?
* Ja, fast rent platoniskt. Det är min fd arbetskamrat Emelie som betyder något alldeles speciellt för mig..

Är nummer 11 en sötnos?
* Nej, min Eurovoice..

Är nummer 15 en bästis?
* Inte alls bästis, men bekant. Personalansvarig på jobbet Helen.

Har nummer 16 gått i samma klass som du?
* Nix, en Bollnäs-brutta som jag inte har kontakt med längre.

Brukar du hänga med nummer 19?
* Så kan man uttrycka det. Är gift med honom!!!!!

Är nummer 20 bra?
* Ja, min lillasyster är BÄST!

Vet du om nummer 31 har ett förhållande?
* Ja, det har hon.
 
Hur känner du nummer 38?
* Petters moster Meta

Är du intresserad av nummer 42?
* Ja, det är min moster och jag intresserar mig för henne..

Hur länge har du känt nummer 49?
* Min arbetskamrat Rita, i 2,5 år nu.

Jag utmanar alla som känner sig manade!!


TILL EN VÄN!

När våra blickar möttes kände jag hur mycket jag saknat Dig. Efter nästan 3 år träffades vi igen, och det kändes bara så rätt och naturligt. Det var som att vi aldrig slutat träffas.

Jag drog en lättnadens suck när vi (efter 5 timmar) skildes åt:
Vad skönt att Du var Du fortfarande, och vad skönt att Du tog första steget till kontakt, och vad skönt allting blir nu när jag kan delge Dig allt igen. En av mina tankar när vår kontakt upphört var;
"-Vem ska jag ringa först nu då, jag lovade att ringa henne först om jag blev gravid!?"
Lite konstigt för andra att förstå kanske, men så viktig var du för mig.

Trots att du inte fysiskt funnits med i mitt liv, så har jag aldrig släppt Dig i tanken. Mina, och min makes tankar har varit;
"-Undrar om hon mår bra, och om hor kvar."
"-Hur tror du att hennes dotter mår? Tror du hon har blivit stor?"
"-Kommer du ihåg när jag och XXXX .....!" osv.
så har det varit, inte bara då o då utan mer flera gånger varje vecka.

Eftersom vi var med om ganska mycket tillsammans under våra 10 år så kom Ditt namn upp vid många olika tillfällen. Ett av dem är varje gång jag åker till IKEA i Barkarby, eller när någon nämner kebabtallrik, eller när jag åker förbi Stäket osv. osv.

Jag kommer ihåg första tillfället då vi spenderade en längre tid tillsammans. Det var när vi blev skickade på facklig kurs över en helg. Vi hade skitkul, men inte med de andra deltagarna utan själva!!!

Den första dagen fick vi leka lära-känna-varandra-lekar. Då gick vi upp till vårat rum istället. Vi vägrade, tyckte det var larvigt och nedvärderande. Inte ens när den supersnygge ledaren Thomas kom in i vårt rum och försökte övertala oss, gav vi med oss. Så stolta vi var!! Allra mest stolta över att han hade varit i vårt rum. Kommer du ihåg vad vi drömde om på natten !!?? Inte var det Per-Albin Hansson inte... Hihiiii.

TACK, för att du vågade kontakta mig igen.
TACK, för att du vill fortsätta träffa mig.
TACK!

Du vet vem Du är när Du läser, och jag hoppas Du förstår att Du aldrig har slutat betyda oerhört mycket för mig.

TACK IGEN!!!

RSS 2.0